måndag 22 april 2013

Dagboksanteckningar från ett källarhål av David Wiberg

Linnea, tonårstjejen vars tankar man får ta del av i David Wibergs Dagboksanteckningar från ett källarhål, började som ett skämt. När David Wiberg gestaltade henne i föreställningarna Svart tulpan och Dagboksanteckningar från ett källarhål var det som en karikatyr av en svartsminkad, egocentrerad emotjej, men när Linneas tankar utvecklades till en roman genomgick även hon en utveckling. Hon är fortfarande rolig, och hennes humörsvängande dagboksinlägg  oavbrutet underhållande, men jag skrattar mer med Linnea än åt henne. Det är fantastiskt att följa hennes Peace & Love-nedräkning, kompisproblem och inte minst stalkandet av snygga Antony som jobbar på Plantagen. Och faktiskt: skildringen känns raktigenom autentisk, trots att den är skriven av en medelålders man. Enormt imponerande!
 
För mig blev läsningen en roande tillbakablick i den förvirrande tid som tonåren utgjorde, men det här är en roman man kan läsa också när man befinner sig mitt i den perioden eller om man var femton för flera decennier sedan. Linneas egenhändigt tecknade serier förhöjer dessutom upplevelsen!
 

Inga kommentarer: